Vindkraftens ekonomi

Att producera el med vindkraft är totalekonomiskt för samhället ett av de allra billigaste energislagen. Vindkraften drar inte med sig några kostnader för miljöförstöring, sjukdomar eller skapar obeboeliga områden på grund av översvämningar eller föroreningar.

Eftersom inte alla energislag bär de verkliga kostnaderna för energin framstår kärnkraft, kol och olja som billigare alternativ för konsumenten, men är det inte för samhället. Att bygga ny kärnkraft har dessutom visat sig dyrare per kilowattimma än att bygga vindkraft. För att lösa miljöproblemen som är förknippade med vår energikonsumtion har världens stater förbundit sig att gå ifrån oljeberoendet och hitta alternativa energislag.

Vindkraft - det enda realistiska alternativet

För svensk del är en utbyggnad av vindkraften det för närvarande enda realistiska alternativet och vi har också lovat omvärlden att markant öka andelen vindkraft i Sverige.

Man talar om att vindkraften skall stå för ca 20% av den totala elproduktionen i Sverige. Totalt beräknas antalet vindkraftverk öka från dagens ca 1500 st till bortåt ca 5 000 st. För att klara energimålet kommer de flesta av de nya vindkraftverken också att vara mycket större än dagens vindkraftverk. Mer om Sveriges utbyggnadsmål för vindkraft finns att läsa hos Energimyndigheten.

För att nå dessa mål har beslut tagits om speciella ekonomiska förutsättningar för vindkraften. Regeringen har beslutat att kostnaderna för att förorena miljön skall läggas på de skadliga energislagen i form av en extra post på elräkningen och pengarna skall förflyttas till mer miljöanpassade alternativ. Det finns därför ett system med elcertifikat som lägger på en extra kostnad på de befintliga energislagen och lämnar ett bidrag till den som bygger en ny förnyelsebar energiproduktion.

Högt satta mål

"Riksdagen har satt upp en planeringsram att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh."

- Källa Energimyndigheten